Buenos Aires 1977 – nyanserad ondska

På en annan filmfestival, den i Cannes i våras, tjatade de flesta svenska filmjournalister om bristen på svenska filmer. Men samtidigt ignorerade de flesta att festivalfilmen ”Buenos Aires 1977” faktiskt byggde på en bok skriven av en författare som bor i Enskede.
Claudio Tamburrini skildrar i sin bok hur han blir kidnappad och tillfångatagen av argentinska juntamän. Hålls fången i ett hemligt fängelse och regelmässigt förhördes och utsattes för övergrepp – elchocker, misshandel o s v. Men i Sverige har han bott sen 70-talet och bland annat skrivit en rad böcker om idrott och filosofi.
Nu är i alla fall filmen om hans öde äntligen i Sverige. På fredagskvällen höll jag i ett Face2face med honom, och han är onekligen en speciell person. Som trots tortyren och våldet i filmen tycker att det känns ”underbart” att se sig själv på film, och som väntade många år innan han skrev om det som hände för att han inte ville göra en politisk pamflett. Han ville istället utforska och nyansera ondskan och dess mekanismer.
Filmen som gjorts på boken är dessutom riktigt bra. Det inleds som en klassisk skildring om juntans övergrepp mot oliktänkande, men utvecklas sedan till en fascinerande psykologisk thriller. Om samspelet mellan fångarna, och mellan fångar och fångvaktare. Nervigt filmad och med en flyktscen som känns så klassisk att man inte riktigt kan förstå att den är dokumentär. En given rekommendation för alla festivalbesökare!
Fotnot: Buenos Aires 1977 har fått svensk distibution och förväntas gå upp på bio i vår. Tamburrini ligger just nu i förhandlingar med två olika svenska förlag om att ge ut sin bok i Sverige – just nu finns den bara på spanska.

2 svar på ”Buenos Aires 1977 – nyanserad ondska”

  1. Tänkte förmodligen se keanu/downey jr/ryder mfl mfl-filmen ikväll, men kom då att tänka på en annan film jag länge varit på jakt efter. filmfestivalkopplingen är möjligtvis något grumlig men testar ändå. filmen handlar om ett samhälle i en obestämd framtid där varelser från en annan planet(?) använder jorden som ett experiment. varje natt flyttar de om en stads innandömme och leker med människors uppfattningar så att de tror att de varje ny morgon är någon helt annan än personen de var kvällen innan. en ganska mörk men riktigt snygg film, har jag för mig. någon som vet vad det är för film jag pratar om? alla tips uppskattas!

Kommentarer är stängda.