Vid Filmkritikerförbundets styrelsemöte 2 april 2007 antogs följande upprop angående illegal nedladdning av filmer:
På Svenska Filmkritikerförbundets årsmöte 14 mars 2007 dryftades frågan om kritikers förhållande till piratkopierad film. Det finns filmkritiker som laddar ned piratkopierad film. Det finns även filmkritiker som recenserar filmer, efter att ha sett nedladdade piratkopior.
Filmkritikerförbundet vet inte hur utbrett bruket är. Men det existerar. Svenska Filmkritikerförbundet stödjer det inte. Förbundets hållning är att filmkritiker inte ska ägna sig åt att ladda ned på olagliga vägar distribuerat upphovsrättsskyddat material.
För filmkritiker, som själva producerar och livnär sig på upphovsrättsskyddat material, borde det vara självklart att respektera upphovsrätten.
Det är en sida av saken.
En annan är att de kopior som sprids inte är sanktionerade av upphovsmannen. De är stulna någonstans i distributionskedjan där någon haft möjlighet att komma åt dem.
Det kan till exempel hända att ljussättningen ännu inte är färdig, eller mixningen, eller att sekvenser senare tillkommer, tas bort, eller flyttas om. I extrema fall har någon amatör filmat av bioduken under visning. Att recensera kopior vars skick kan vara långt ifrån det i vilket upphovsmannen vill presentera dem, och de i praktiken kommer att distribueras, är att svika både upphovsman och läsare/tittare/lyssnare.
Svenska Filmkritikerförbundets styrelse utgår ifrån att medlemmar endast recenserar filmer visade i enlighet med upphovsmannens och distributörens intentioner.
Jag tror inte att andelen svenska filmkritiker som recenserar nedladdad film är särskilt stor i jämförelse med den som genom nedladdning får möjlighet att nå filmkulturell bildning som annars vore helt omöjlig. Franskt sextiotal som aldrig fick svensk distribution, amerikanska animerade kortfilmer från sjuttiotalet, obskyr och fantastisk samtidsfilm som behöver filmkritiken för att synas.
Att kategoriskt ställa sig negativ till nedladdning förstör många uppslag till god filmkritik, i den mån man vill att begreppet ska existera utanför 300-ordsrecensionerna.