Jeanette Gentele rapporterar från filmfestivalen i San Sebastian
San Sebastian är en underbar stad som kan rekommenderas för ett besök närhelst. Festivalen är väldigt välorganiserad med stora och fina biografer i Rafael Moneos vackra festivalpalats Kursaal, den nyrenoverade Teatro Victoria Eugenia och Teatro Principal. Vår uppgift i Fipresci-juryn var att ge pris till en av de 16 tävlingsfilmerna, varav jag inte hade sett någon. Speciellt för San Sebastian är det starka inslaget av spanskspråkig film.
De två spanska tävlingsbidragen Mataharis av Icíar Bollaín och Siete mesas de billar francés av Gracia Querejeta höll tyvärr inte högre kvalitet än ordinära tv-såpor. Då var de latinamerikanska filmerna betydligt starkare.
I Fipresci jury enades vi efter viss diskussion, David Cronenbergs Eastern promises var också en kandidat, om att ge kritikerpriset till Encarnación av argentinskan Anahí Berneri född 1975. Detta är hennes andra film och handlar om en B-stjärna och före detta pinuppa, som vid nästan femtio fortsätter att klä sig och leva som när hon var tjugo. Inte ens föraktet från hennes familj kan rubba henne självförtroende. Silvia Pérez gör ett gripande men också humoristiskt porträtt av en kvinna, som inte ger sig utan står för det liv hon valt och genom sin envishet mer och mer vinner vår respekt.
I år visade festivalen dessutom under rubriken Sukar izoztua eller Fiebre helada eller Cold fever en retrospektiv på sammanlagt 38 nordiska film från 1995 och fram till nu. 11 filmer från Danmark, 10 från Norge, 7 från Sverige, 6 från Island, 4 från Finland. Och det var överlag ett väldigt bra urval. Sverige representeras av Simon Staho (Dag och natt), Lukas Moodysson (Fucking Åmål, Ett hål i mitt hjärta), Killingänget (Fyra nyanser av brunt), Björn Runge (Om jag vänder mig om), Roy Andersson (Sånger från andra våningen) och Ingmar Bergman (Saraband).
Dessutom tävlade Simon Stahos film Daisy Diamond med Noomi Rapace i huvudrollen medan Johan Kling deltog med Darling i sidoserien Zabaltegi. Ingen vann dock några priser.
Årets konsthändelse under den pågående filmfestivalen var en Julian Schnabel retrospektiv Summer: målningar och skulpturer 1982-2007. Schnabel är gift med en baskiska och bor omväxlande i New York och San Sebastian. Utställningen pågår till oktober i den före detta tobaksfabriken Tabacalera.
Julian Schnabel är inte bara målare och skulptör utan också som bekant filmregissör. Hans film Fjärilen i glaskupan var min favorit i Cannes. Den visades i San Sebastian tillsammans med Berlin, en konsertfilm med Lou Reed.
Jeanette Gentele